3

Bilder

Rikstvätt i Bengtsfors har en supermodern anläggning och satsar hårt på ny teknologi.

Av Christina Bild den 26 november 2020 11:20

3 313 invånare. Ett gymnasium. Ett högstadium. Största sevärdhet: Halmens hus, Nordens enda museum för halmkonst.

Bengtsfors är inte direkt en metropol, om man inte ser med tvätterinäringens ögon. Här finns nämligen två av branschens framgångsrika uppstickare: Rikstvätt i Bengtsfors och tyska mjukvaruföretaget Socom.

Med drygt tio mil till Karlstad och lika långt till västkustens turistpärlor ligger Sveriges sjätte största, tillika familjeägda, tvätteri bättre till än man kan ana.

– Vi har kunder i Göteborg och längs hela västkusten, upp till Örebro och Karlskoga. Vi är kommunens tredje största bolag, säger Lise Björevall stolt.

Sedan ett år tillbaka är Lise Björevall vd för familjeföretaget som hennes pappa grundade, då som Kåpi städ och Kåpi tvätt. De senaste 25 åren har hon haft en rad olika roller inom företaget, senast som vice vd i drygt tio år, men också som produktionschef och städchef på Kåpi städ, företagets andra verksamhetsdel, som såldes till Estate 2017.

När Lise tog över vd-tronen var det i tider av framgång och utveckling. Mellan 2018 och 2019 ökade omsättningen från 72 till 80 miljoner.

– Vi har varit i en så fruktansvärd expansion i tio-femton år, där vi växt och investerat.

Så blev det mars 2020. Tvätteriet, vars kunder till 80 procent utgjordes av hotell och restaurang fick se produktionen sjunka till en femtedel på bara någon vecka.

– Känslan att bromsa in, shit, det var helt overkligt… men som tur var hade vi bra likviditet och stöttning av banken.

Lise, uppbackad av styrelsen, drog i alla bromsar samtidigt.

– Jag gillar ju när det händer saker. Att ta tag i saker är min drivkraft. Och nu fick jag agera hur snabbt som helst. Jag lade ett varsel på all personal och skickade hem alla timanställda i två omgångar i mitten av mars. Sedan stängde vi en dag i veckan.

Lise läste allt hon kom över om covid-19 för att bättre förstå situationen och kunna lugna personalen.

– Det viktigaste var ju att personalen skulle känna sig trygg, det är ju personalen som gör att vi hamnat där vi är idag.

Dippen höll i sig in i juni innan det började vända. Svenskarna fick börja resa igen och hemester blev tvätteriets smala lycka.

– Kring midsommar bromsade vi alla permitteringar. Sakta men säkert har vi nu kommit upp till 70 procent av normal kapacitet och produktion fem dagar i veckan, säger hon när vi talas vid i mitten av oktober.

Av 100 tillsvidareanställda är 90 åter anställda och Lise har börjat fila på en ny företagsstrategi, genom att utöka företagets övriga tvättsegment, kläder för industri och vårdpersonal samt entrémattor. Frågan om hur hon ska hitta nya kunder lämnar hon obesvarad.

– Vi ska bara framåt, så är det. Vi har redan kapacitet för att öka med befintliga resurser men jag tänker också investera i nya maskiner. Jag ser ljust på framtiden, säger hon bestämt.

Rikstvätt i Bengtsfors var tidigt ute med att installera digitala affärs- och produktionssystem och är mitt inne i en omvandling där alla textilier ska chipmärkas.

– Jag älskar teknik och vi uppdaterar ständigt. Vi är ett högteknologiskt företag och det innebär också att vi inte kan rekrytera vem som helst, säger Lise och berättar att företaget senaste åren anställt säsongspersonal via ett företag i Litauen för att få den kompetens de söker.

Ett uttalande som visar en annan sida av tvätteribranschen än den som branschorganisationen Tvätteriförbundet lobbar för; branschens stora betydelse för enkla instegsjobb för till exempel nyanlända.

Teknologi och chipmärkning är också vägen till framtiden enligt Anna Johansson, Bengtsfors andra tvätteriprofil. Föga förvånande har Anna Johansson och Lise Björevall fler kontaktpunkter än hemorten. Anna Johansson jobbade i 14 år som marknadsansvarig på Rikstvätt i Bengtsfors och det var då som hon upptäckte Socom, ett teknologiföretag som är specialnischat mot tvätteribranschen med sitt system Tikos.

– Vi var på jakt efter ett affärssystem men vi hittade inget som vi tyckte var tillräckligt bra. Så fick vi höra om Socom och de kändes helt rätt. Det är ett stabilt företag och systemet ger mängder av statistik som hjälper både kunderna och tvätterierna, berättar Anna

Rikstvätt i Bengstfors blev Socoms första kund i Skandinavien.

– Sedan köpte andra tvätterier Tikos och började höra av sig till oss eftersom det inte fanns någon svensk support.

Anna Johansson släppte tryggheten som anställd och är nu vd för Socoms skandinaviska enhet.

– Vi har gått från noll till över 50 kunder i Sverige, Finland och Norge på sex år, det har varit väldigt mycket jobb, säger Anna med en skrattblandad suck.

Just nu håller hon och hennes kollegor på att expandera verksamheten med lokaler för event och så småningom rum för övernattning i anslutning till kontoret i Bengtsfors.

– Vi växer så det knakar. Visst märkte vi av en avstanning i våras men vi har också många kunder som har nya och roliga idéer på vad de kan göra. Jag vet ingen annan bransch som har sådan kämparanda som den här. Det kanske beror på att det inte finns någon annan bransch som har så kort framförhållning. Ett hotell kan inte stå utan sänglinne. Allt måste alltid funka.

Tikos-systemet baseras på olika moduler som kan adderas allt eftersom, specialanpassat för till exempel plangods, arbetskläder och entrémattor. Något som Anna ser som en styrka i dessa tider.

– Många tvätterier har förlorat 85-90 procent i år. De som går bra har ofta flera ben att stå på och vi ser att flera kunder investerar i fler moduler nu i höst.

Anna pratar om två delar som kommer bli avgörande för framgångsrika tvätterier närmaste tiden: chip och portaler/appar. Och det är inte längre bara de stora företagen med tusentals kunder som investerar. Även textilserviceföretag med runt 100 kunder börjar intressera sig för tekniken.

– Kedjorna pressar priserna. När jag började i tvätteribranschen var priserna högre än idag. Förr var det inte alltid så noga med svinnet. Tvätteriet hade råd med några handdukar som försvann då och då och som de blev beskyllda för att ha slarvat bort. Då fanns marginaler för det. Nu lönar det sig att sätta ett chip för sju kronor på en servett som kostar två. Vinsten i arbetshantering är så pass stor.

Under de år som chipen etablerats kommersiellt har utvecklingen gått från enkla, lågfrekventa, som bara kan läsas en och en till högfrekventa, som kan läsas i buntar om tio. Och nu är den tredje generationen aktuell: UHF-chip som kan läsas i buntar om 100 eller 1 000. Supereffektivt – när det fungerar.

– Den här tekniken är så ny och problemet är att de är så läsbara. Om någon går förbi med en vagn kan det som är i vagnen registreras på en pågående order. Eller om tvätteriet har chipmärkt den egna personalens kläder, då kan det hända att den märkningen också registreras av scannern. Men utvecklingen går jättesnabbt och tvätterierna lägger upp nya arbetsrutiner för hantering av chip, säger Anna.

UHF-chipen läses säkrast i slutna skåp, där man kör in vagnen, vilket innebär en betydligt större investering jämfört med antenner för några tusenlappar eller ett chipbord.

Förväntningarna på tekniken ökar också hela tiden från kunderna menar Anna.

– Alla vill ha mer kontroll. Tvätteriet vill kunna se vem som sålt ett arbetsplagg, när köptes det in, vem som använder det och hur många tvättar som har gjorts. Här kommer också portaler och appar in. Kunden vill kunna gå in via mobilen, se sin status och beställa.

När chauffören scannar plaggen som lämnas och vilket skåp det lämnas i så får både tvätteriet och kunden ett kvitto på att de gjort det de ska. Med pressade priser blir leveranskontrollen viktigare än någonsin. Tiden när ett försvunnet lakan saknade betydelse är över.