Var femte skola städas för dåligt
Följer landets skolor miljöbalken vad gäller städning och ventilation samt lagkravet på egenkontroll?
Den frågan ville Folkhälsomyndigheten få svar på och har, med hjälp av miljökontoren i 207 av Sveriges 232 kommuner, inspekterat cirka 44 procent av Sveriges 6 200 grund- och gymnasieskolor.
Enligt undersökningen är läget relativt positivt. 80 procent av skolorna bedömdes ha bra eller ganska bra städning. Följaktligen fungerade städningen i var femte skola dåligt eller ganska dåligt.
Fredrik Haux vid Folkhälsomyndighetens enhet för miljöhälsa, säger att skolstädningen uppmärksammats mycket under senare år och att det verkar ha lett till att skolorna skärpt sig. Ett undersökningsresultat som gladde honom var att hela 85 procent av de inspekterade skolorna visade sig ha bra eller ganska bra städning av toaletterna.
– Ända sedan 2013 har det skrivits i medierna om skolsnusket och jag tror att det gett resultat. Det är bra att det lyfts och blir en stor fråga. Förhoppningsvis leder även den här rapporten till ytterligare skärpningar från skolornas sida.
Åtgärder krävs
Nu kommer 25 procent av skolorna att tvingas åtgärda problemen. Vad som ska göras och när varierar utifrån vilka problem de enskilda skolorna har.
– Ofta handlar dålig städning om att man upphandlat för lite städning och att den ska vara så billig som möjligt. Dessutom kan personalomsättningen hos städleverantören vara hög, vilket kan leda till att städpersonalen inte har tillräcklig kunskap, säger Fredrik Haux.
Han framhåller också vikten av att skolan har en bra kontakt med städbolaget och har en rutin för egenkontroll och uppföljning av städkontraktet.
– Men städningen faller nog inte sällan mellan stolarna eftersom många rektorer har så mycket annat än att följa upp städkvaliteten, att ta ansvar för.
I samband med undersökningen tog Folkhälsomyndigheten fram allmänna råd om städning. Där klargörs vad, var och hur ofta skolorna ska städas.
De allmänna råden är lämpliga att använda till exempel vid upphandlingar, om upphandlaren inte själv har den kunskap som behövs.
Egenkontroll
Men råden är också till för de kommunala miljökontorens anställda, när de ska inspektera skolornas inomhusmiljö. I samband med Folkhälsomyndighetens undersökning fick dessutom ett stort antal kommunala miljöinspektörer en kortare utbildning i städ- och ventilationsfrågor.
– Utöver att göra en bra upphandling måste skolorna också ha rutiner för egenkontroll av inomhusmiljön, som städningen är en del av. Egenkontrollen finns det krav på i egenkontrollförordningen, men många skolor lever inte upp till lagkravet, säger Fredrik Haux.
Hela 35 procent av skolorna hade dålig eller ingen egenkontroll alls.
Damm på högt belägna ställen var ett ännu större problem. 67 procent av de undersökta skolorna hade för höga dammhalter på exempelvis lamparmaturer, gardinstänger, skåp och ventilationsgaller.
Samma problem finns på redskap upphissade i gymnastiksalarnas tak.
Vissa skolor bedöms dessutom ha dålig städbarhet med svåråtkomliga ytor, vilket naturligtvis försämrar kvaliteten på städningen och luften som elever och lärare andas in.
Resultatet för städningen kan sammanfattas i följande punkter:
Cirka var femte skola, eller 20 procent, bedömdes ha städning som fungerar dåligt eller ganska dåligt.
Cirka två tredjedelar, 67 procent, av skolorna har synligt damm på hög höjd, som skåp, lamparmaturer, ventilationsgaller med mera.
Drygt en fjärdedel av skolorna bedömdes ha ganska dålig eller dålig städbarhet, vilket innebär att det kan vara svårt att komma åt att städa i dessa lokaler.
Cirka en tredjedel av skolorna har stolar med textilklädda dynor.