Krönika: Fler enkla jobb lösningen på arbetslöshetskrisen
Den svenska arbetslösheten är skyhög. Enligt SCB:s senaste siffror ligger den på 10,4 procent. Regeringen står handfallen inför problemet.
På arbetsmarknadsdepartementet ekar det tomt på idéer. I utredningen om bidragstaket – regeringens sista hopp – framgår att förslaget lär ha högst begränsad påverkan på sysselsättningen. Arbetslösheten ser dessutom annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Majoriteten är utrikes födda och står längre ifrån arbetsmarknaden än arbetslösa gjorde förr. Många saknar den utbildning och de språkkunskaper som krävs för att få ett jobb på Sveriges högspecialiserade arbetsmarknad.
I städbranschen är marginalerna vanligen låga. För att företagen ska överleva krävs det att anställda är effektiva och skickliga. “Enkla jobb”, är i den meningen inte enkla. Det krävs att en städare jobbar effektivt och flitigt för att arbetsinsatsen ska vara värd lönekostnaderna. Ett annat exempel är bärplockningsföretagen, som skulle gå under om de inte fick ta hit gästarbetare från tredje land. Antalet kilo bär som plockas måste nämligen vara tillräckligt stort för att företaget ska kunna betala ut kollektivavtalade löner – och svenskar är helt enkelt för långsamma. En person med lägre produktivitet kan inte anställas om inte kostnaderna för arbetsgivaren sjunker.
I min senaste rapport, “Bidragstak – långt ifrån tillräckligt”, går jag igenom de senaste årens försök att minska utanförskapet. Facit är nedslående. Olika utbildningssatsningar och subventionerade jobb har varit dyra med dåliga eller högst osäkra resultat, vilket syns i arbetslöshetssiffrorna. Det grundläggande problemet är att det är för dyrt att anställa mindre produktiv arbetskraft.
Det grundläggande problemet är att det är för dyrt att anställa mindre produktiv arbetskraft.
Det finns olika sätt att sänka kostnaderna. Det vanligaste är genom olika typer av subventionerade jobb, men resultaten har varit svaga. Extratjänsterna, som har varit Socialdemokraternas flaggskeppsreform, var en anställning med 100 procent subventionsgrad riktad mot offentlig sektor. Resultatet var att sex procent av deltagarna fick en anställning utan stöd 90 dagar efter insatsen. Parternas etableringsjobb har också varit ett misslyckande – i princip inga företag använder sig av dem.
Ett annat återkommande förslag är att sänka arbetsgivaravgifterna. Det är en ypperlig idé, men risken är stor att lönekostnaderna kompenseras i kollektivavtalsförhandlingar.
Det mest träffsäkra vore i stället att se över lägstalönerna.
Om regeringen vill minska arbetslösheten måste den ingripa i parternas rådighet på arbetsmarknaden. Fler enkla jobb är nödvändigt för att fler ska få chansen att stå på egna ben. Därför måste lägre löner lagstiftas fram. Med över en halv miljon arbetslösa måste regeringen dra upp huvudet ur sanden.
Detta är en krönika. Analys och ställningstagande är skribentens.