Anna Gavanas, socialantropolog och docent vid Institutet för Framtidsstudier har i en rapport utforskat samband mellan migration, social exkludering och informalisering av arbetsmarknader med fokus på hushållstjänstesektorn i Stockholm. Med hjälp av en intervjustudie identifierar rapporten centrala aspekter och konsekvenser av en rad sociala och ekonomiska processer som påverkar hushållstjänstbranschen i Sverige. I synnerhet diskuterar rapporten hur villkor utvecklas bland migrerande hushållstjänstearbetare i en global ekonomi.- Vi har blundat för att se de tydliga kopplingarna mellan svarta och vita delar av hushållstjänstsektorn. De lever i symbios och detta förhållande har inte förändrats på grund av RUT-avdragets införande, säger Gavanas.Resonemanget kring införandet av RUT-avdraget bygger på felaktiga antaganden menar Gavanas: - Vi låtsas fortfarande som om alla de människor som befinner sig som arbetskraft i den svarta marknaden inte finns och vi blundar för att efterfrågan på svarta hushållstjänster fortgår trots RUT-avdragets införande, säger Gavanas.Rapporten visar även att sexuella trakasserier är vanligt i hushållstjänstesektorn och dessutom ingår i, vad Gavanas kallar ”maktförhandlingar mellan aktörer i sektorn” - Det är vanligt med utpressning och att pressa priserna inom den här sektorn. Arbetare tvingas inte sällan utföra sexuella tjänster och jobba gratis, säger Gavanas.Skatteavdragen för hushållsnära tjänster som introducerades 2007 resulterar både i inkludering och exkludering. Arbetare som fått tillträde till formella delar av hushållstjänstesektorn upplever förbättrade villkor medan de som är kvar på den svarta arbetsmarknaden upplever ytterligare marginalisering. - Det är tydligt att papperslösa och de som har svårigheter med det svenska språket används som exploaterbar reservarbetskraft, säger Gavanas.