Krönika: Äntligen är etableringsjobben på väg. Hoppas vi…
Jag blev något förvånad när jag svarade och hörde vem som var i andra änden. Väntade mig inte direkt att det skulle vara arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (s).
– Hörrödu, Stefan. Skulle du inte kunna titta förbi på mitt kontor för en fika i eftermiddag?
Det blev ett långt snack om etableringsjobb, Arbetsförmedlingen och Bajen förstås. Ylva Johansson är ju hedersmedlem i Hammarby Fotboll.
När jag fick samtalet var det i skuggan av flyktingvågen 2015 och parterna var mitt uppe i att skapa etableringsjobben. Alla förstod att något måste göras och att vi inte kan ha stora grupper av människor som står utanför arbetsmarknaden.
Initiativet kom från Anders Weihe på Teknikföretagen och Veli-Pekka Säikkälä på IF Metall. På arbetsgivarsidan var vi tydliga. Det måste vara en anställningsform som skapas utifrån vad som fungerar i företagen. Inte utifrån Arbetsförmedlingen eller andra myndigheter.
Det handlar om att ge människor en chans in på arbetsmarknaden.
Själva kärnan i reformen är:
Låg lönekostnad som motsvarar etableringsjobbarens produktivitet. Dvs 9 000 kronor per månad inklusive sociala avgifter. Sen får den enskilde en löneutfyllnad från Försäkringskassan. Företaget behöver inte ligga ute med pengar.
Etableringsjobbarna hanteras i övrigt på samma sätt som andra anställda. Anställningsblanketter och kollektivavtal på samma sätt som för andra medarbetare för att det ska vara obyråkratiskt.
Liten risk för företaget. Etableringsjobb kan alltid avbrytas under de 24 månader det pågår om det inte fungerar. Även om syftet med ett etableringsjobb är att det ska leda till ett riktigt jobb måste man vara realist och inse att så kommer det inte alltid att bli.
Tydliga missbruksregler som ser till att det sker på schyssta villkor.
När parterna tecknade principöverenskommelsen 2017 var tanken att anställningsformen främst skulle vara för nyanlända. Idag kommer den i huvudsak att rikta sig mig till långtidsarbetslösa. För under tiden de politiska kvarnarna malt från 2017 fram tills årsskiftet 2023/24 så har många nyanlända hunnit bli långtidsarbetslösa. Och ja, det har varit frustrerande att det tagit så lång tid för reformen att komma på plats.
Nu är det bara en sak som saknas för att reformen ska kunna bli en framgång – att det tecknas förbundsvisa kollektivavtal om etableringsjobb. Här råder det lite olika inställning på den fackliga sidan. Unionen leder just eftersom man tecknat flest kollektivavtal om etableringsjobb. Andra fackförbund tvekar och några är negativa.
Fastighetsanställdas förbund har inte riktigt satt ner foten än när det gäller städbranschen. Det finns en oro på den fackliga sidan att reformen skulle kunna missbrukas. Nu hoppas vi på de förhandlingar som Almega Serviceföretagens Marcus Lindström kommer att bedriva med Fastighetsanställdas förbund.
Städbranschen är en viktig integrationsmotor och skulle kunna bli en ännu större integrationsmotor genom etableringsjobben. Det handlar om att ge människor en chans in på arbetsmarknaden och visa vad de kan. Alternativet att stora grupper står utanför arbetsmarknaden är förfärligt. Av de som i Sverige i januari 2024 var inskrivna vid Arbetsförmedlingen som öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd så utgjorde utomeuropeiskt födda 43 procent.
Nu är det dags att vi som parter levererar och visar vad vi går för.
Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega.