Krönika Elin Böhlin: "Är jurister tråkiga?"
En inte allt för ovanlig förutfattad mening är att jurister och advokater är tråkiga. Vi kan inte ens förbise att någon råkar benämna oss med felaktig titel utan börjar direkt förklara skillnaden mellan att vara jurist och advokat för att därefter förklara att advokat är en skyddad titel enligt lag. När jag började juristprogrammet var jag själv en sådan som suckade och tänkte ”ja, ja… du förstår ju vad jag menar!” när någon började märka ord. Det är inte heller konstigt att vi anses vara tråkiga eftersom våra efterfrågade yrkesegenskaper är att vara nitiska, detaljgranskande och ifrågasättande. Det är ingen superkombination av egenskaper att lägga ut på en dejtingsida. Trots det fortsatte jag att studera och i dag är jag en sådan anmärkande och ifrågasättande jurist jag själv bävat över att bli.
Elin Böhlin
Gör: Biträdande jurist på Brick Advokat.
Inriktning: Offentlig upphandling samt entreprenad- och fastighetsrätt.
Bakgrund: Jur. kand. vid Stockholms universitet.
Naturligtvis är jag partisk, men enligt min åsikt är det tack vare vår tråkiga sida som vi gör ett bra arbete. Tack vare att vi är anmärkande, nitiska, detaljgranskande och ifrågasättande kan vi utföra ett bra och noggrantarbete med en korrekt helhetsbild. Som jurist får man ofta arbeta med juridikens och begreppens flexibilitet och helhetsperspektiv för att ta reda på vad det är som gäller. Ja, vi kan absolut argumentera om olika begrepps innebörd på en nästintill metafysisk nivå men det är för att vårt arbete är att ifrågasätta och analysera vad som faktiskt är rätt. Som jurist får man helt enkelt vända upp och ned på vartenda ord som framgår av det underlag man har tillgång till. Betyder det att juristen alltid ”hittar” rätt svar? För att besvara den frågan hade man behövt diskutera vad som är rätt, vilket är en fråga med oändligt många svar.
Vad som enklare kan diskuteras är skillnaden mellan att ha rätt och att få rätt. Du kan till exempel ha rätt, men ändå inte få rätt. Det är inte allt för sällan man som leverantör i en upphandling är av uppfattningen att man har rätt när man har tolkat upphandlingsföreskrifterna, men ändå inte tilldelades kontraktet. Det kan till exempel röra sig om ett begrepp i upphandlingsföreskrifterna som man tycker är självklart givet vad som upphandlas, medan den upphandlande myndigheten syftat på en annan tolkning. Det är av den anledningen viktigt att man granskar sina ärenden utifrån ett helhetsperspektiv. Vad stod egentligen i upphandlingsföreskrifterna och förelåg det en risk att förlora kontraktet genom att lämna in den ena handlingen istället för den andra? Fanns det något annat i upphandlingsföreskrifterna som kan få en att tolka kravet annorlunda än utifrån ordalydelsen? Det är särskilt bra att vi jurister är tråkiga i sådana tillfällen, för vi brinner för att få rätt och då krävs det att man både ser till helhetsbilden och argumenterar för sin sak.
Så när din jurist börjar ifrågasätta och anmärka alla omständigheter och ord, kom ihåg då att det innebär att juristen är engagerad och har ett driv för att ge dig den bästa rådgivningen.