Av Boel Jönsson den 2 mars 2020 15:15

– Städbranschen är en av de riskbranscher vi tittar närmare på under 2020. Det framgår också av lägesrapporten (på AVs hemsida) att det är en bransch som behöver lite extra tillsyn. Vi har inte gjort så mycket i den branschen och den kan vara ganska svårkontrollerad. Men utifrån den information vi har – tips och anmälningar – och det som kommer från andra myndigheter förekommer en hel del fusk, överträdelser och brottslighet.

Det säger Arne Alfredsson, tillförordnad chef för avdelningen för myndighetsgemensamma kontroller på Arbetsmiljöverket.

Hur sker samverkan? Ska man dela register, dela personal t ex?

– Vi ska verka inom ramen för gällande sekretesslagstiftning och kommer alltså inte att utbyta särskilt mycket information med varandra. Arbetsmiljöverket har en ganska lätt sekretess och får utbyta en hel del; men det finns andra t ex skatteverket, som har väldigt svårt att få dela med sig av information.

– Men vi vill inte hamna i en situation där vi bryter mot regelverket själva för att komma åt dem som bryter mot det.

Arne Alfredsson är nöjd med samverkan mellan myndigheterna och tycker att det har gått mycket bra. Han tror att det i slutrapporten för projektet kan finnas med förslag på förändringar i sekretesslagstiftningen.

Dessutom har regeringen tillsatt en särskild utredare, förre chefen för arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg, som bland annat ska titta på sekretesslagstiftningen, vilken information som myndigheterna behöver utbyta för att samverkan ska bli effektiv och ändamålsenlig.

– Vissa myndigheter har behov av att utbyta mer information än vad den nuvarande sekretesslagstiftningen tillåter. Samverkan står inte och faller med lättnader i sekretessen men det skulle definitivt underlätta för oss om vi får möjlighet att utbyta mer information än vad vi får idag

– Stat, företag, individer – vi är alla förlorare på den osunda konkurrensen och borde vara villiga att motverka den så gott det går.

Han betonar att myndigheterna kan göra väldigt mycket inom ramen för den nuvarande sekretesslagstiftningen.

Har regeringen satt ett mål för hur mycket brottsligheten och fusket ska minska med projektet?

– Nej, men i våra kontakter med regeringen är de väldigt glada för varje gemensam kontroll vi gör som leder till att vi motverkar det.

– Både regeringen och en del av myndigheterna inom uppdraget har haft en del kontakter med branschen för att påverka dem till att aktivt arbeta med detta.

– Regeringen har också satsat tre miljoner kronor per år under tiden för regeringsuppdraget till arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer för att de ska kunna bidra i arbetet. Myndigheterna kan inte klara detta själva utan behöver samverka med arbetsmarknadens parter och i de flesta fall delar arbetsgivarsidan och facket vår bild av hur det ser ut.

Under 2019 gjordes 2000 kontroller och vid flertalet hittades brister.

Men det finns absolut företag som klarar en inspektion utan anmärkningar.

– Vi vet redan innan vilka branscher som är mest utsatta för fusk, regelöverträdelser och brottslighet och det är dem vi kontrollerar. Därför blir andelen brister hög.

– Tips betyder väldigt mycket för oss när vi väljer företag att inspektera. I de allra flesta fall får vi in flera tips från samma arbetsställe. Arbetsmiljöverket fick under 2019 in ca 10 000 tips och anmälningar, varav 5 000 var rena tips.

Nya metoder mot fusk

• Åtta myndigheter har i uppdrag av regeringen att tillsammans utveckla effektiva metoder mot fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Satsningen pågår under 2018-2020 med slutrapport i början av 2021.

• Förra året kontrollerades nära 2 000 företag vilket resulterade i att tio miljoner kronor i sanktionsavgifter utfärdades.

• De åtta är: Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket.