Arbetsmiljöbrister vid städupphandling
En slutsats är att de som köper städtjänster sällan ställer krav på bra arbetsförhållanden i upphandlingarna.
– Ofta vinner det billigaste anbudet upphandlingen. Att inte ha med arbetsmiljö som en parameter i upphandlingarna kan försämra arbetsförhållandena för lokalvårdarna, säger Heli Aarnipuro, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.
De inspektioner som genomfördes 2018 på privata städföretag ingår i en treårig nationell insats (2018 – 2020).
2019 ligger fokus på städning som utförs i kommunernas och regionernas (landstingens) regi. Vid inspektionerna kontrollerar Arbetsmiljöverket att arbetsgivaren arbetar systematiskt med att förebygga belastningsskador. Myndigheten har även tittat på om det finns skillnader i sättet att undersöka risker och utreda ohälsa i kvinno- respektive mansdominerade verksamheter.
– Belastningsskador är vanliga och svarar för en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan och sjukfrånvaron. Lokalvårdarnas arbete innebär ofta arbetsmoment med repetitiva rörelser, exempelvis dammsugning och moppning. Det ökar risken för belastningsskador. Vi ser också att män och kvinnor många gånger utför olika arbetsuppgifter inom städningen.
Män utför ofta fönsterputsning, dammsugning och använder maskiner, medan kvinnor exempelvis torkar av smutsiga ytor och moppar golv, säger Heli Aarnipuro.
Stora skillnader mellan olika arbetsgivare
Inspektionerna omfattar både små och stora städbolag och allt från hemstädning till städning av stora institutioner. Resultaten hittills visar på stora skillnader mellan olika arbetsgivare.
– Mindre och nystartade städföretag har ofta bristande kunskaper om arbetsmiljölagstiftningen, medan stora företag oftast har välutvecklade system och rutiner för arbetsmiljöarbetet. När det gäller hemstädning kan vi dessutom konstatera att lokalvårdarna ofta använder kundens produkter och städutrustning. Det kan öka riskerna för arbetsskador eftersom konsumentprodukter inte har samma kvalitet och säkerhet som produkter avsedda för professionellt bruk, säger Heli Aarnipuro.
447 företag fick krav på åtgärder
Av 532 inspekterade städföretag under 2018 fick 447 företag (84 procent) ett inspektionsmeddelande med krav på att åtgärda brister i arbetsmiljöarbetet.
En vanlig brist är att arbetsgivaren inte har undersökt eller bedömt alla risker som finns när det gäller belastningsskador och ergonomi på lokalvårdarnas arbetsplatser. Det kan handla om besvärliga arbetsställningar, repetitivt arbete eller tunga lyft.
– En förklaring till att så många fick krav på undersökning kan vara att städföretagen och lokalvårdarna inte råder över arbetsmiljön på arbetsstället som de städar. Där skulle de som handlar upp städtjänster kunna bidra till att göra arbetsmiljön för lokalvårdarna bättre genom att föra en kontinuerlig dialog med lokalvårdarnas arbetsgivare, säger Heli Aarnipuro.