Grafiken visar hur flest flyktingar får jobb i Norge bortsett från de första två åren för män, då Danmark har de bästa resultaten. Sverige ligger lågt, men planar inte ut, utan fortsätter att öka längre än de andra länderna.

Av Boel Jönsson den 13 maj 2019 12:54

Det har fyra forskare studerat och resultaten presenteras i en rapport från Arbeidsforskningsinstituttet, OsloMet.

Svaret de har fått varierar beroende på hur många år efter ankomsten man mäter. I Danmark kommer flyktingarna snabbast ut i jobb, men på längre sikt får fler jobb i Sverige än i Danmark.

Norge är klart bäst på att integrera kvinnliga flyktingar.

Forskarna bakom rapporten om hur de nordiska länderna integrerar sina flyktingar har jämfört hur tre länder lyckas med sin flyktingintegration och hur det hänger ihop med den politik som förts.

Det finns skillnader. Alla tre länderna lyckas sämre med kvinnliga flyktingar än manliga. Norge är klart bäst, både på kortare och längre sikt att integrera kvinnliga invandrare. De är också bättre på manliga invandrare, men där är skillnaderna mindre mellan länderna. Sverige passerar Danmark mot slutet av den åtta år långa perioden 2008 – 2016.

Flest flyktingar får jobb i Norge bortsett från de första två åren för män, då Danmark har bäst resultat. Sverige ligger lågt, men planar inte ut, utan fortsätter att öka längre än de andra länderna.

Hur påverkas resultatet av att flyktinggrupperna som kommit till de tre länderna är olika?

- Sverige har fler flyktingar över 35 år, i Norge är det färre flyktingar som gift sig än i de två andra länderna. Norge har också flest konventionsflyktingar. Men vilka länder flyktingarna kommer från varierar över tid, sammanfattar Jacob Arendt, en av forskarna bakom rapporten.

92 – 96 procent av flyktingarna deltar i språkutbildning. En stor skillnad är andelen som deltar i arbetsplatspraktik. Hela 73 procent gör det i Danmark, mot 23 procent i Norge.

– Talet för Sverige är svårare att beräkna. Där deltar 87 procent i arbetsmarknadsutbildning. Praktik är en del av den utbildningen, men andelen varierar, säger forskaren Pernilla Anderson Joona, Stockholms universitet.

Sverige har satsat mest på subventionerade anställningar. Det ökar också chansen att få ett vanligt jobb. Men trots att Sverige satsar mest på den åtgärden är resultatet inte så bra som de som uppnås i de andra länderna.

Störst skillnader mellan Danmark, Norge och Sverige är när det gäller bosättningsreglerna.

– För att förenkla det hela: I Danmark bestämmer staten var flyktingarna ska bo de första tre åren, i Norge är det kommunerna som får sista ordet och i Sverige bestämmer flyktingarna själva var de vill bo, säger forskaren Kristian Tronstad, OsloMet.

Följden blir att fler flyktingar bosätter sig i städerna i Sverige, 72 procent. I Danmark och Norge är den andelen 50 procent. Men efter de första tre åren flyttar fler av de danska och norska flyktingarna.

Den lokala arbetslösheten påverkar beslutet att flytta in till städerna i liten grad.

Har forskarna lyckats förklara vad som leder till skillnaderna i integrationen i de tre länderna? Ja, delvis, men det finns fortfarande skillnader som inte låter sig förklaras.

– Eftersom flyktinggrupperna och politiken är så olika finns det inte en enskild åtgärd som skulle lyfta sysselsättningen i alla länderna. Det handlar om många olika åtgärder, riktade mot olika delar av flyktingbefolkningen, skriver de fyra forskarna.

Rapporten har beställts av arbetsmarknadsministrarna i Nordiska ministerrådet och det fulla namnet är Nordic Integration Programmes for refugees - a Comparative Analysis of Labour Market Integration Outcomes.