Vinterkyla betyder mycket tid inomhus, framförallt på förskolorna. Under februari förra året slog frånvaron upp över 17 procent, enligt rapporter från Västra Götalandsregionen.

Tidigare har förskolor försökt med bland annat bättre hygien rörande handtvätt, blöjrutiner, mathantering och rengöring av leksaker, men utan något vidare resultat.

En teori som finns är att stora luftvolymer tas in utifrån och värms upp – vilket minskar den viktiga fukthalten ett bra inomhusklimat bör ha för att minska smittspridning.

Därför har nu Per Gustafsson, överläkare barn- och ungdomsmedicin och Maher Abbas, specialistläkare vid Skaraborgs Sjukhus – påbörjat en studie för att utreda luften på länets förskolor.

Ett tjugotal förskolor i länet har valts ut i studien, vara av ett tiotal utrustas med luftrenare. I studien ingår cirka 200 barn i åldrarna 1 till 3 år.

När det gäller utomhusluft finns ett EU-baserat regelverk, där Naturvårdsverket beslutar om kontroll av luftkvaliteten. För barns inomhusmiljö finns idag inget sådant regelverk som tar upp hälsorisker vid försämrad luftkvalitet.

Med studien hoppas man på att påverka myndigheter att införa utarbetade standarder för inomhusklimat inom svenska förskolor och skolor. Projektet ska pågå fram till mars 2018. 

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

• Bostäder: minst 4 liter luft per sekund och person
• Skolor: minst 7 liter luft per sekund och person
• Om koldioxidhalten överstiger 1 000 ppm (parts per million) ska det ses som en indikation på bristfällig ventilation.

Källa: Folkhälsomyndigheten (FoHMFS 2014:18)