Renat vatten: värdelöst eller värdefullt?
Kemisten Magnus Rönnmark, som ska tala på Städbranschen Sveriges Branschdagar 9-10 november i Falkenberg, säger till exempel att mikroorganismerna i vanligt kranvatten är helt ointressanta i sammanhanget.
– Att ta bort dem gör ingen hygienskillnad, det ger bara blankare ytor, hävdar han.
De som följer med på Städbranschen Sveriges Branschdagar får kanske veta lite mer.
En del fristående tester har utförts på förskolor som använder avjoniserat och filtrerat vatten. Exempelvis har Frank Axelsson från Hygiene Diagnostics och Kalle Henriksson från Borago genomfört ATP-tester och lämnat svar som godkänner vattnets städresultat, jämfört med traditionella städmetoder med mikrofiber och kem.
Viktigt är dock att Borago inte gjorde ATP-tester på golven.
En kommun som satsat
Hudiksvalls kommun har använt det renade vattnet sedan maj 2015. Idag städas 27 förskolor, sex skolor och två förvaltningskontor på det viset.
Lokalvårdschefen Lena Backlund berättar att de testade Orbotechs UltraH2O på två förskolor och två skolor.
– Personalen gillade det, de tyckte det blev renare än med kem eller bara vanligt kranvatten.
De använde inte mycket kem tidigare heller, främst sanitetsspray på toaletterna och lite såpa för avtorkning av bord och andra ytor. När lokalvårdarna sprayade handfat och toastolen fick de alltid kemet upp i inandningsluften och mådde dåligt.
– Idag är det bara filtrerat vatten i sprejflaskorna som används på porslinet och trots det tycker personalen att det blir renare än med kem. Fast i toaletten använder vi fortfarande sanitetskem, säger Lena Backlund.
Förskolepersonalen, som själva städar borden och köken, blev så entusiastiska att även de gått över till renat vatten.
Lena Backlund konstaterar dock att de inte gjort några ATP-mätningar, så de har ingen faktisk kunskap om hygiennivån. Men ytorna blänker och ser renare ut och moppen glider lättare än förr.
Anita Andersson städar förskolan Skogsgläntan på heltid och hon var den första som testade det ultrarena vattnet.
– Jag har en hudsjukdom och mina händer blev väldigt röda och fnasiga när jag städade förr. Jag var alltid tvungen att ha handskar, men de blev ju fuktiga inuti så det hjälpte inte mycket. Idag är det mycket bättre och jag kan städa utan handskar.
Det är inte bara det minskade eksemet som gör henne positivt inställd till ultrarent vatten, hon tycker att det blir renare och mer lättstädat också.
– När jag städat förskolans hall med I-Mop och det filtrerade vattnet, så håller sig golvet rent på ett helt nytt sätt i flera dagar. Då räcker det med att jag moppar de följande dagarna och moppen flyter över golvet mycket lättare än förr.
Hon tillägger att det är samma sak i matsalen där matrester ju ofta kan klibbas fast i golvet.
– Det ultrarena vattnet måste få någon minut på sig att verka för att hinna dra åt sig smutsen. Jag brukar börja med att spraya de ytor som ska städas och moppar eller torkar de sedan i samma ordningsföljd. Då har det hunnit gå lagom lång tid, förklarar Anita Andersson.
Alla kommunens enheter som rengörs med det ultrarena vattnet har en egen filteranläggning installerad. Lokalvårdschefen Lena Backlund säger att det i genomsnitt kostar 9 360 kronor per år och enhet.
Personalen märker när filtrets egenskaper blir sämre, då blir det helt enkelt inte lika rent längre och filtret måste bytas. Hur ofta det måste göras beror på hur mycket vatten som de enskilda enheterna använder.
– Det är ju inte jättebilligt, men personalen mår bättre, slår Lena Backlund fast.
Fakta:
Renat vatten/ekovatten/ultrarent vatten/UltraH2O med flera beteckningar, är kranvatten som filtreras och avjoniseras så att ämnen som kalk, klor, salter och tungmetaller försvinner. För att återfå sin naturliga balans, drar vattnet åt sig smuts från ytan och lämnar inga restprodukter kvar på den.
Exempel på tillverkare är: Orbotech, Hygienteknik, SSG och Swatab.