Från och med i år, 2017, ska stora företag upprätta en årlig hållbarhetsrapport. Företagen ska redovisa miljöfrågor, sociala frågor, frågor om anställning, mänskliga rättigheter, antikorruption och mutor. Allt enligt den nya Hållbarhetslagen som trädde i kraft den 1 december förra året.

Ytterligare byråkrati som tar värdefull tid från verksamheten, kan många muttra. Men så illa är det inte, även om Sverige gått betydligt längre än EU generellt i fråga om hur många som ska omfattas av lagkravet.

I Sverige gäller lagen alla företag som uppfyller två av nedanstående tre gränsvärden:

• Har fler än 250 anställda
• Överstiger 175 miljoner kronor i balansomslutning
• Har mer än 350 miljoner kronor i nettoomsättning

Totalt handlar det om cirka 1 600 företag. I städ- och facilitybranschen är det inte mer än en dryg handfull företag som berörs av lagkravet.

Det ska definitivt inte bara ses som en belastning att behöva upprätta en rapport, för egentligen är den inte till för det egna företaget utan för kunderna. Att kunna visa upp en hållbarhetsrapport som visar att man sköter sig på alla de viktiga punkterna som rapporten tar upp, är utan tvekan värdefullt.

Just det är också själva syftet med det nya kravet, det vill säga att hållbarhetsupplysningarna i rapporten ska förklara företagets utveckling, ställning och resultat, samt konsekvenserna av verksamheten.

Ungefär samma värde har en Svanenmärkning, fast med mer handfast inriktning på miljöfrågorna. Och att Svanenlicensiera sitt företag är helt frivilligt.