Om förslaget antas av EU-parlamentet kan det utgöra ett viktigt steg i kampen mot lönedumpning i västra och norra Europa. Transportbranschen och byggbranschen, men också städbranschen, brottas med ibland mycket grovt utnyttjande av utländsk arbetskraft. 

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är nöjd efter de ganska långdragna diskussionerna med ministerkollegorna i EU. 

– Nu har vi ett brett stöd för det här förslaget och det är jag väldigt glad för, för det bådar gott för det fortsatta samarbetet i EU, säger hon till TT.

Ministrarna har bland annat enats om att utstationerad personal ska kunna arbeta 12 månader i ett annat EU-land med möjlighet till ytterligare sex månaders förlängning, om arbetsgivaren ger en godtagbar motivering. Under den tiden behöver personen inte helt omfattas av värdlandets regler, men principen lika lön och villkor inom en och samma arbetsplats, ska råda.

Ministerrådets ordförande Jevgeni Ossinovski, säger i ett pressmeddelande att förslaget är en kompromiss som har ett brett stöd i rådet. 

– Den slutgiltiga texten hittade den fina balansen mellan att utstationerad personal behandlas rättvist och att man inte skapar nya hinder för den fria rörligheten av arbetskraft.

Syftet med utstationeringsdirektivet är att underlätta tillgången på arbetskraft och tjänster inom EU, samtidigt som förutsättningar för en sund konkurrens och schyssta arbetsförhållanden och rättigheter upprätthålls. 

Förslaget innebär följande:

• att lön till utstationerad arbetskraft är i nivå med värdlandets lagar och regler. Reglerna kring lön ska motsvara dem för lokal arbetskraft. Lönen ska inte bara ligga på miniminivå utan också omfattas av exempelvis bonusar och andra ersättningar 
• att långtidsplaceringar får var tolv månader långa och kan förlängas med sex månader, om arbetsgivaren har en godtagbar motivering
• att utstationerad arbetskraft ska ha villkor i enlighet med internationella kollektivavtal inom respektive sektor
• att temporär utstationerad arbetskraft behandlas på samma sätt som lokal arbetskraft
• att direktivet kan träda i kraft efter en övergångsperiod på tre år plus ytterligare ett år.