Infektionsläkaren Torsten Holmdahl skriver i sin nyligen publicerade doktorsavhandling att städningens kvalitet minskat på många sjukhus under senare decennier. Främst beroende på ekonomiska besparingar.

Han framhåller också att städningen till viss del outscoursats, utan att man vinnlagt sig om tillräckig kvalitetskontroll. Och att man heller inte tänkt tillräckligt på vilken stor roll ytor spelar i överföringen av smittsamma ämnen.

Men, enligt Torsten Holmdahl kan en vändning vara på gång, till stor del frammanad av de starka patient- och mediereaktionerna på de ökande vårdrelaterade infektionerna. 

I sin avhandling lyfter han fram behovet av nya moderna sjukhus, byggda för den postantibiotiska eran som vi nu befinner oss i. Med antibiotika som inte biter måste sjukhusen byggas med modern kunskap i kombination med samma goda ventilation och slussar mellan smittsamma och icke smittsamma patienter, som man byggde före antibiotikan.

Ovanpå det måste man börja städa på ett helt annat sätt. Städpersonalen måste alltid vara utbildad, ha moderna material och god kunskap om hur ytorna påverkas av de kem som används. När den manuella städningen är färdig bör robotar göra slutstädningen. 

I sin forskning har Torsten Holmdahl testat desinfektion med både sprayad och förångad väteperoxid samt med ozon och UV-ljus. Av dem visade sig förångad väteperoxid vara det klart mest effektiva sättet att få ett patientrum smittfritt.

När Skånes universitetssjukhus skulle bygga sin nya infektionsklinik, krävde han och klinikens övriga läkare att få bara med i hela planeringen av kliniken. Och att annan personal också skulle vara med, till exempel lokalvårdarna. 

2010 stod kliniken klar och desinfektion med väteperoxid ingår i städrutinerna.