Höj rut och skapa enklare lönesubventioner
Arbetsförmedlingens generaldirektör vill slå ihop mängden av nystartsjobb, instegsjobb och andra anställningsstöd, till en enda stödmodell. Han vill få bort krånglet och få arbetsgivare att inse hur billigt det redan idag är att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa. Lönesänkningar behövs inte.
I början av mars ska Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg ge regeringen ett förslag på hur floran av lönesubventioner ska kunna reformeras och fler kunna anställas.
– De närmaste åren måste vi höja sysselsättningsgraden bland utrikes födda med sju procentenheter, säger han till DN.
Det är redan idag möjligt att anställa nyanlända och långtidsarbetslösa till 20–40 procent av den kollektivavtalade lägstalönen. Det vill säga till en betydligt lägre kostnad för arbetsgivaren, än de förslag om sänkta ingångslöner som lanserats av L, C och KD. Och av Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne och Almegas vd Anna-Karin Hatt.
Men de borgerliga partierna och arbetsgivarorganisationerna hävdar att det byråkratiska krånglet med lönesubventioner får företagen att undvika den formen av anställningar.
Därför vill Mikael Sjöberg minska krånglet och antalet stöd.
Över 50 miljarder kronor har bara de senaste sju åren satsats på att göra det billigt att anställa arbetslösa. Trots det visar statistik från Arbetsförmedlingen att av dem som haft ett nystartsjobb är bara mellan 40 och 50 procent på arbetsmarknaden efter tre månader. Och vissa av dem i nya former av subventionerade anställningar.
Mikael Sjöberg vill sätta stopp för företag som använder många lönestöd men aldrig ger riktiga anställningar.
Han vill också skapa fler enkla jobb och har därför upprepade gånger förespråkat rutavdraget ska återställas på den tidigare nivån, 50.000 kronor per person och år. När rut-tjänsterna vidgas kommer fler att använda sig av dem och därmed ökar chansen att slå i det nya avdragstaket på 25 000 kronor, anser han. Och det skulle drabba de personer som skulle kunna få jobb inom rut-sektorn.