Forskare anmärker på idealiserad bild av Rut
RUT-avdraget subventionerar hushållsnära tjänster med 1,5 miljarder kronor per år och beskrivs ofta som en framgångssaga med nya, vita jobb och minskat svart-arbete. Men åtta forskare hävdar i en nyutgiven bok att verkligheten varken är så enkel eller så ljus.
Callerman är redaktör och en av författarna till en ny bok om hushållstjänster, Rena hem på smutsiga villkor? Hushållstjänster, migration och globalisering.
– Lönerna kan vara avtalsenliga – om det finns kollektivavtal. Men det gör det sällan och bara mellan fem och tio procent är med i facket och det gör också att få omfattas av avtalsmässiga villkor, säger Catharina Calleman. Det finns också en gråzon, där personer som har ordentliga anställningsvillkor gör extra insatser i de hem de arbetar och för det får de kanske ingen eller svart ersättning.
I boken – som tar ett brett grepp om hela Rut-reformen som sådan - berättas också hur underleverantörer, ibland i flera led, utför arbetet i hemmen och den som får städat vet inte vem det är som städar eller vilka villkor den har.
Anna Gavanas, docent och socialantropolog vid Linköpings universitet, har skrivit ett kapitel som handlar om Svart och vitt i äldres ”omsorgspussel”.
Hon beskriver hur äldre har i många fall övergått till att i stället för att vara omsorgsmottagare bli kunder på en marknad för hushållstjänster och äldreomsorg, och vad det inneburit. Andra kapitel handlar om likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete tyska hembiträden gjorde i Sverige på 1950-talet, om hur svenska kvinnor bosatta i utlandet resonerar när de själva blir arbetsgivare samt om kvinnor från Östeuropa som ”för barnens skull” hamnar som hushållsarbetare i svenska hem.