Vi ses väl på mässan i november?
Avista Time har pratat om nyttan med ökad digitalisering inom lokalvården länge. Oavsett hur digital din verksamhet är så lönar det sig för alla parter att ta nästa steg; att komma igång. Vad är ditt steg? Vad håller er tillbaka? Kom till oss i monter A:10 för att förstå, diskutera, utmana och ifrågasätta det vi alla tar för givet som kallas för "status quo ". Prata med oss!
Vi deltar på Clean&Facility-mässan för att bli bättre själva och reflektera tillsammans så att vi kan göra ett bättre jobb för dig.
Vad händer när alla parter får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb?
Alla blir bättre i nyfikna och meningsfulla samtal när vi delar med oss om vad som är bra, vad som är möjligt och vad som till exempel blir effekten när alla parter, även lokalvårdaren, får rätt förutsättningar att göra ett bra jobb. Vi påstår stolt att just våra kunder, slutkunder och leverantörer, är de goda och moderna exemplen idag i Sverige och i övriga Europa.
Som tidig digital pionjär levererar Avista Time idag en skalbar, beprövad, molnbaserad och integrerad mobil lösning för alla operativa processer för resursintensiva och komplexa verksamheter som just lokalvård / FM. Vi kallar den förmåga du får av oss för intelligent och mänsklig operativ logistik.
På vilket sätt är din egen "operativa logistik" både intelligent och mänsklig idag?
När vi kalibrerar lokalregistret och lokalvårdens bemanningsschema med den faktiska operativa städplaneringen med kvalitetssäkring täcker samtidigt vi in allas behov, även lokalvårdaren, runt samma operativa data. Varför är det viktigt?
Alla större företag har idag en uttalad strategi om att bli mer data-drivna!
Vad innebär det, egentligen? Vilken data som skall driva vilka typ av beslut och varför? Vad tycker din organisation?
Lokalvårdaren representerar löpande kvaliteteten på det operativat arbetet som utförs just nu; hela tiden. Den data som är intressant för att kalibrera verksamheten till något bättre, är hur leveransen går, när, av vem, hur ofta, till vilken ekonomi, med vilken kvalitet samt mot vilket uppdaterade behov över tiden.
Vi brukar slänga ur oss klyschigt att tid är pengar. Kunden köper tid av lokalvårdaren. Vad får kunden för det, när och till vilken kvalitet och framförallt varför just så, just då? Mellan lokalvårdaren och kunden finns en köpare och en leverantör (intern/extern) som kör var sitt race.
Mycket är manuellt idag med begränsade flexibilitet. Max 70-80 % av behovet kanske är förutsägbart.
Ett statiskt tänkt bemanningsschema måste kalibreras med det faktiska behovet och resultera i den faktiska och dynamiska städplaneringen, hela tiden. Det faktiska behovet måste kunna ifrågasättas i realtid, baserad på trovärdig data, av alla parter, av olika skäl, budget, personaltillgång. akuta problem för att finna en lösning som passar alla / är skälig.
Som vi ser det är det den rullande insikten av kvaliteten från den genomförda lokalvården som fångar trovärdig, relevant och jämförbar data, som delas av alla parter, som kan leda till relevanta datadrivna beslut för fortsatt kalibrering, fortsatt sökande av sammansatta scheman givet vissa regler som leder till det vi kallar hållbara scheman.
Inspirerande frågor för datadrivna beslut
- Vilka ytor kostar mest och varför?
- Vilka ytor är mest lönsamma och varför?
- Hur mår och vad behöver lokalvårdaren?
- Varför är det hög sjukfrånvaro/personalomsättning?
- Vilka ärenden kan digitaliseras först?
- Var saknas det tid och varför?
- Var finns det tid över?
- Hur kalibrera övertid och ställtid?
- Hur justera budgeten / kostnaden inom ramen för avtalet tillsammans?
- Vilka parametrar kan vi justera?
- Vad händer med x och y om .... ?
- Hur integrera fler tjänster för att skapa ännu bättre förutsättningar för slutkunden? (tex. patienttransport)
- Vilka börvärden finns det per objekt? Var kommer de ifrån? Kan vi lita på dessa?
Framtiden är ljusnar när kvaliteten får större fokus än lägsta-pris mentalitet
I samband med att lokalvård/FM professionaliseras och digitaliseras ökar förutsättningarna för alla parter att göra ett bra jobb. Den skäliga kostnaden (dvs tiden) för ett specifikt objekt kostar si och så mycket tid (dvs pengar). Vill branschen sedan tala hållbarhet så representerar övertid, onödigt resande kombinerat med onödigt hög kvalitetskrav ett resurssvinn såväl som ett onödigt högt klimatuttryck.
2025 kommer förväntas de första nya hållbarhetsrapporteringarna CRSR / ESRS S1 & S2
Alla arbetsgivare med fler än 250 anställda står inför kommande hållbarhetsrapporteringar redan 2025 (CSRD/ESRS) avseende social såväl som klimatmässig hållbarhetet. Det ligger i allas intresse att varken städa för mycket, resa för mycket samtidgt som de 85v % som står för kostnaden, lokalvårdarna, har sammansatta scheman som går att leva på.
Har du koll vilka förtsättningar din leverantörs anställda har för att göra ett bra jobb? Bryter du eller din leverantör mot FNs mänskliga regler? Har du koll på risker och framnföratll outnyttjad potential med hela personalen?
Hör av dig om du har några frågon som du vill ta upp på mässan!
- Vi på Avista Time