Med andra ord är det ”bra”  när det ”inte är dåligt”. Det låter som en definition på en otrygg arbetsmiljö. Alla vill ha återkoppling. Vi har resonerat runt lokalvårdarens behov i många år. Vi vet alla att branschen är underdigitaliserad, särskilt lokalvårdaren själv.  Det testas med robotar och sensorer, vilket har sin poäng.Vilken teknik förstärker det som människan faktiskt gör?

Vi har samtalat med tillräckligt många aktörer om digitaliseringens status. De som är underdigitaliserade är ofta mer frustrerade, i ett vi-och-dom samtal som ofta slutar med vite. De flesta i branschen har operativt fokuserat på digitala lokalregister å ena sidan samt arbetsschema å andra sidan. Däremellan är det ett stort gap där just lokalvårdaren verkar. 

Magin, produktiviteten och professionalism uppstår när dessa två intressenter överlappar varandra i själva städplaneringen. Denna kan likställas med ett kvalitetssystem. Där verkar 85 % av kostnaden som alla behöver veta exakt vad som skall göra just idag, hur, när, hur ofta framöver, av vem för att det skall bli bra, mot förväntan.

Utan städ stannar Sverige!

I vår studie under pandemin om digitaliseringsnivån inom lokalvården runt om i regionerna blev vi överraskade. Då handlade det om liv och död.  "Utan städ stannar Sverige!" skrevs det i tidningarna.  Med livet som insats gick  engagemanget upp hos lokalvårdarna! Facket var smidigare än någonsin aveende övertid och andra begränsningar. Det går om man vill helt enkelt!

Det var många lokalvårdare som uttryckte positiva upplevelser.  

• de kände sig delaktiga
• de syntes
• de fick samtala mer med chefen
• det de gjorde var ju viktigt
• de fick vara kreativa och hitta på nya saker
• det fanns en förväntan på flexibilitet och anpassning
• de var en del av teamet
• de blev helt enkelt hjältar

Lokalvårdare är ju också människor

Vi konstaterade att lokalvårdare precis som alla andra också är människor. Ja det är just vad de är! Evidensbaserad forskning (Deci & Ryan) har funnit att alla människor mår bra och bättre av samma anledning, oavsett jobb, kultur, ålder, kön, land, socio-ekonomisk status osv. Alla människor borde vara lika mycket sjuka oavsett bransch, i snitt, egentligt Det är vi inte. Översjukligheten är kopplad till organisatoriska och andra icke-medicinska orsaker. Varför är sjukfrånvaron hög i lokalvården? Allt över 3,5 % är för högt (Ref Aino) rent medicinskt.  Har det med lönen att göra, stress, utanförskap? 

För att kunna må bra och känna sig motiverad måste man ha en grundläggande finansiell och social trygghet. Det är acceptabelt att gå till jobbet helt enkelt. Minst. Får man för lite betalt för ett jobb som dessutom är tråkigt och systematiskt inte uppskattat utan mer taget för givet så gör man det mera som de-motiverad, "Man måste, annars …"

Med tanke på alla nationaliteter inom lokalvården idag så är kanske relativt fler finansiellt utsatta där än i andra branscher? De är även digitalt och kulturellt exkluderade, upplever mer språkförbistringar i multikulturella sammanhang och inte sällan har de dessutom en otrygg familjesituation hemma av olika skäl. Så är det. Vi skall inte diskutera den frågan just här specifikt men den sociala samhörigheten på arbetsplatsen blir  därmed extra viktig för att orka hemma och orka integrera med Sverige.  Lokalvård är ett ensamt arbete ofta. Alla behövs.

Skäligt pris?

Vidare är förmågan att tjäna tillräckligt bra kritisk för en verksamhet som befinner sig under ständig rispress och lägsta-pris-mentalitet. Det är alltså en skillnad på vad en timme skall kosta och vad den får kosta. Här ser vi att mer digitala aktörer fokuserar mer på kvalitet än lägsta-pris.

Med fragmenterade scheman som timanställd på deltid blir det svårt att fylla igen gapet som krävs för att helt enkelt överleva. Det går inte praktiskt att få ihop till en heltid, vilket leder till stress. Både lokalvårdare och leverantörer skulle ha glädje av mer hållbara och sammansatta scheman, fler heltider, mindre övertid, mer kontinuitet som leder till ökat lärande och därmed mindre admin,  över tiden.

”Engagerade medarbetare som stannar längre är oftast mer produktiva” – Sven Hultin, Avista Time

Redan här har vi identifierat ett antal parametrar som påverkar det som skall upplevs som ”bra”.

• sammansatta scheman så att man har en teoretisk chans att balansera flera arbetsgivare.
• skälig ersättning så att man har en teoretisk chans att kombinera flera arbetsgivar
• grundläggande känsla av social tillhörighet och trygghet i ett team som jobbar ihop

Nu är alla motiverade, tryggare och kan stanna längre. Vad krävs för ökat engagemang? Arbetsgivaren kan erbjuda fler heltider samtidigt som man i samråd med kunden kan eliminera övertid. Övertid kostar alla parter något, penger eller friktion.

Hur ökar vi engagemanget då?

Det som driver ökat engagemang och välmående är i princip tre saker:

1.  en känsla av upplevt självstyre / kontroll av sin vardag
2.  förmågan att utnyttja sina förmågor och talanger fullt ut
3. ett meningsfullt sammanhang     

Upplevt självstyre - egenkontroll påverkas inom lokalvården bland annat genom …

• ökad transparens direkt i handen om uppdaterad information om vad som skall göras, hur länge samt hur, baserade på uppdaterad färsk information om lokalerna
• att kommunicera med chef/kollega/kund på plats på vilket språk som helst
• att kunna kontakta kund direkt avseende avvikelse och akuta prioriteringar
• att kunna dokumentera hinder, avvikelser samt egen kvalitetsuppskattning på plats
• att klocka in / klocka ut på lämplig objektsnivå = faktisk tid som krävs för vidare analys
•  par-städning per objekt då det blir både roligare, tryggare och snabbare

Alla parter inser övert tiden om budgeterad avverkningsgrad (tid) och dess kvalitetskrav är generös eller oseriös.

 Utnyttja sina talanger fullt ut

Branschen tar generellt inte hänsyn till om lokalvårdaren är skicklig eller ”bara” kompetent. Det är sällan den ”skicklige” belönas. "Hen kanske förstör ackordet!" sa man förr.  Här kan digitala parter enas om hur mycket tid det får ta samt enas om toleransnivå för avvikelser i tid / kvalitet. Med ökad transparens om vad som är bra, mellan lokalvårdare, kan man kanske till och med tänka sig att ett kunskapsutbyte kan ske. Kunden vet i realtid vad som har gjorts såväl som varför andra saker inte blivit gjorda.

Den skicklige kan enklare återkoppla förslag om vad som gäller ”just det objektet” alternativ coacha andra som inte varit.

Att fånga operationella data runt städningen är alltmer viktigare. Efter en viss tid kan man analysera skillnad på planerat och faktiskt arbete, vem som var, vem som gjorde vad, hur länge och hur bra. Över tiden växer" bra" fram för varje objekt och årstid vad som är ”bra”.  Då vet alla när det är bra eller bättre än bra. Då kan vi tala om en professionell dialog.

Är det meningsfullt syfte och sammanhang?

Vi tycker denna komplexa oich resursintensica bransch är mycket meningsfull. Här finns dock mycket att göra. För det första finns det utrymme om  så kallad ”klart skepp” medventenhet enligt ”utan städ stannar Sverige”. De team som genom bra arbete lyckas ”ge tid tillbaka till kunden” genom integrerade tilläggstjänster kan se ökad nytta när de i sin tur ger kunden ”bättre förutsättningar att göra sitt jobb”.

Är det inte kritiskt så kanske kvalitetskraven skall sänkas? Genom att veta vad som krävs för at hålla en grundnivå kan kund/köpare/leverantör/lokalvårdare tillsammans kalibrera avtalet avseende korrekta avverkningsgrader, frekvenser över tid, behovsbaserade kvalitetskrav över tid. Lokalvårdaren blir därmed en av flera i ett team där alla stolt kan peka på GRÖNT och nyfiket fråga om det som är RÖTT.

Vi på Avista Time är erbjuda en integrerade, molnbaserad helhetslösning för lokalvården, med eller utan andra leverantörer, med öppna API till IoT, ERP och lön. Vi drivs av intelligent mänsklig logistik och att alla skall städa smartare,

Social hållbarhet har stor påverkan

Med kommande krav på social hållbarhetsrapporteringar  förväntan trovärdig data och bevisa  på hur "bra" arbetsgivare man är (FNs krav på mänskliga rättigheter) samt givet de risker och möjligheter som är koppade till egen och annans personal i värdekedjan.

• Där förväntas trovärdiga data om personalen och vad som är ”bra”.
• Detta är den operativa, trovärdiga, jämförbara och relevanta data som Avista Time fångar.
• Denna data behöver alla aktörer i branschen för att bli mer data drivna strategier
• Fångas denna data finns det egentligen ingen trovärdig data att berätta om sin personal, eller hur? 

Vad som faktiskt är ”bra” i realtid avgör parterna, Sifforna ljuger inte oavsett vad gäller faktisk avverkningsgrad, närvaro, tid, kvalitet, kundnöjdhet. Utmaningen är att finna vad som är skäligt och behovsbaserat.

Nedan några emotionella citat från kunder som tycker det blivit bättre.

”När man går hem så kan man se allt som man har gjort. När det grönt så är det  skönt :-) Är det rött så får vi tala om det. Det finns alltid en god anledning som man också har dokumenterat med bild. Vissa ytor har fel avverkningsgrad. Så lönge kunden vet om det i tid så ...”

”Det känns så professionellt och tryggt att ha översikt precis hela tiden. Ni anar inte”

”Jag har fått så mycket tid över som chef att jag nästan skäms”

”Vi har minskat resandet mellan objekten med 30 % genom att kalibrera kra mot arbetsschema”

”Ni är vi lönsamma för första gången någonsin”

Hör av dig om dui vill veta mer !

- Avista Time