Hur blir lokalvården annorlunda valåret 2022?
Med två månader till nyår görs det runtom Sverige förhoppningsvis upp prioriteringar för den fortsatta digitaliseringen och en mer hållbar verksamhet.
Både budgetlagen och sekretesslagen sätter begränsningar för hur innovativa man kan och får vara under mandatperioderna och hur mycket best / good practise man kan dela med sig av varandra. Det gynnar i slutändan inte engagemang, mental hälsa och/eller produktivitet vilket vi har belyst i många inlägg under 2021. Pandemin ökade engagemanget hos personalen. De syntes.
Det finns mycket kunskap om lokalvården och hur alla parter har ett delat ansvar för fair play . Marknaden omsätter ju cirka 60 miljarder och det som sker i regionerna formar marknaden totalt.
För att vi ska lyckas måste alla parter jobba tillsammans samt utgå ifrån samma data och information. Det räcker inte med att känna och tycka en massa. Vi måste alla veta och förhålla oss till samma fakta, samma information & samma data samtidigt som vi ger personalen möjlighet att påverka, på plats, där det händer.
Vi vet att städpersonalen syntes och blev mer delaktighet under en period då rent hus och klart skepp handlade om liv och död. Det gör det fortfarande. Alla branscher är i gungning.
Det är många systemskiften på gång som är positiva om man vågar bejaka dem; som är negativa om man ser dem som farliga. Ny teknik skapar förutsättningar för nytänkande och ökad transparens. Det handlar inte om att det var bättre förr. Det handlar om att det är annorlunda nu med nya förutsättningar att få jobbet gjort. Jobbet har ändrats. Det handlar om nya förutsättningar från ökad mobilitet, datadrivna tjänster och att i ökad omfattning kunna få tid att utveckla sin verksamhet tillsammans med kunden. Det gäller alla branscher. Det gäller även inom lokalvården:
- Städa inte om det inte behövs!
- Ge alla förutsättningar att göra ett bra arbete och synas!
- Jobba med kvalitet och kundnöjdhet tillsammans!
- Hur kan vi vara mer hållbara mot miljön och människor?
- Jobba med kontinuerlig utveckling av personal och verksamhet!
Boken ”Rent ut Sagt” är en bra tids-stämpel på hur det ser ut just nu och vad vi och många delförfattare tror kommer att ske framöver. Som vi ser det landar de flesta diskussioner som vi har haft med kunder och leverantörer med begreppet tiden: Man köper en resurs som får tid. Vad används den tiden till? Hur använder vi den bäst? Vad får tiden kosta givet individens förmåga eller skicklighet? Hur kan leverantör och kund bäst enas om hur denna tid skall användas på bästa sätt så att alla parter mår bra?
Funderingar från de vi talat med under året
- Vilka förväntningar har nästa generations lokalvårdare?
- Hur mycket samsyn vill vi ha, egentligen?
- Vad gör vi egentligen med tiden som ”blir över” efter en lyckade digitalisering? Slutar?
- Hur kritisk är integrationen mellan uppdaterade lokalregister & bemanningsschema?
- Ser du kopplingen mellan tid, överleverans, behovsleverans och sjukfrånvaro?
- Verksamhetsutveckling: Vad är det som skall utvecklas, egentligen? När är man ”färdig”?
- Hur kan vi anamma ännu mer synligt ledarskap som var så uppskattat under pandemin?
- Hur definierar vi relevanta och jämförbara produktivitetsmål när allas kombinationer av avverkningsgrader är unika? Borde inte varje region bara jämföra med sig själv, förra året?
- Varför är toleransen på avverkningsgraden på heltalsnivå men kostnaden på hundradelsnivå?
- Vad händer när alla parter har samsyn och #örnkoll i realtid, när det händer?
Ett antal informerade hypoteser vi tagit fram, det vill säga vad vi tror på under 2022 och framåt
- I nyttokalkylen för ökad digitalisering bör minskad sjukfrånvaro, vikariekostnad, personalomställning i kombination med eliminerad överleverans ingå
- Ökad samsyn och digitala lokalregister driver fair play för alla parter inom lokalvården
- Lokalvården bör vara master för lokalregistret då den har bäst koll på verkligheten
- Lokalregistret borde integreras direkt i bemanningsplaneringen
- Fångad tid driver engagemang, synlighet, självstyre och produktivitet men inte stress
- Kontinuerlig förbättring av avverkningsgraden borde mätas per region och inte i landet
- Leverantörer som följer INSTA har bättre koll och ekonomi samt städar inte i onödan
- Det finns olika syften: Förbättra lokalvården: Förbättra vården: Förbättra samhället
- Alla borde ta del av SLSO avseende överleverans och samsynsvärdet med leverantören
- LOU lägsta prismodell måste ha flexibiliteten att tillsammans anpassa avtalen
- Det ger samma värde att följa upp egen personal som man följer upp externa leverantörer
- Decentraliserat självstyre á la Holland förutsätter centraliserad kontroll med uppdaterad info och instruktioner med ett minskat behov av antalet regioner på långre sikt
Hur tänker du inför 2022? Vad är viktigt? Vill du bli inspirerad? Vad behöver du veta nu?
Läs gärna tidigare inlägg och bloggar! Hör av dig till oss för en diskussion om vad som är möjligt idag!
Ulf Gullstedt
Avista Time AB
E-post: ulf.gullstedt@avistatime.com
Tel nr: +46 70 663 78 00